thelifeofkanelius

Mitt alarm ringde nyss men jag har varit vaken i över en timme. Efter Lisa kramat mig hejdå började jag tänka. Tänkte på dig, hur mycket jag saknar dig. Vill spola tillbaka tiden och förändra saker. Vi sa att vi inte skulle ses mer. Vi pratade om det som ett skämt, skämtet blev verklighet. Dom andra förstog sig nog aldrig på oss och vad vi hade, något speciellt. Du var speciell. Dom förstår inte nu heller, inte hur ont det gör att sakna dig ibland. Men jag glömmer oss aldrig.