Vad hände..
En vecka fick jag vara världens lyckligaste, allt hade fallit på plats och livspusslet kändes komplett. Sen föll allt.. Alla på jobbet mår dåligt och ett gäng som tidigare tyckte det var roligt att gå till jobbet tycker nu att det bara är jobbigt.. De behandlar oss som om vi vore nått sjunkande skepp som måste räddas fast vi egentligen är Sveriges näst bästa butik efter Nordstan och får finfina siffror varje dag. Skulle kunna babbla på om bossarna på kontoret och allt skit som pågår men jag orkar inte för det här ska inte bli en sån dag..
Jag vet inte vad det är med mig, känner igen den här versionen av mig själv jag håller på att bli från när jag var arbetslös och innan dess en period i högstadiet. När man går runt som en zombie och kan inte lämnas ensam för då gråter man okontrollerat. Gråter i bilen hem från jobbet vissa kvällar och igår morse kunde jag inte ens hålla mig tills Henke åkte till jobbet utan låg och grät när han skulle säga hejdå. Det är bara kaos och panik i hela kroppen just nu. Det som verkade bli den bästa sommaren någonsin känns nu som om det lika gärna skulle kunna vara den sista. Blöhh på allt, inte allt såklart jag har ju världens finaste pojkvän, familj och vänner vilket såklart är det absolut viktigaste och utan jag inte skulle överleva men den stabilitet och trygghet jobbet annars gav mig är helt borta.
Idag är jag i alla fall ledig och ska försöka njuta av det, har en lista som det bla står långpromenad, hem till huset och chilla och lite sånt på. Ska också till Hallsberg och fika med mami, ska bli mysigt!
