thelifeofkanelius

En helt underbar höst är här, varm och vacker. Ändå känns det inte som att jag kan njuta av den fullt ut. Just nu känns det som att jag väntar på att allt ska "orda sig", precis som alla säger att det kommer göra. Att foten och höften ska bli bra, förkylningen försvinna och energin komma tillbaka. Och den tyngsta stenen på axlarna ska lätta, jobbet. Nu är i alla fall Veronica tillbaka från mammaledigheten så vi har en riktig chef på plats, känns bra. Mia har slutat och Karin börjar i Stockholm vid månadsskiftet. Veronica och jag hade ett ordentligt och just nu hänger hela min jobbframtid (och framtid) på hur det går för Karin i Stockholm. Inget jag kan påverka alls, bara vänta och se hur det går. Ett betydande besked kommer redan nu i veckan från Stockholms-chefen så det blir spännande.

 

Vill bara att allt ska "bli bra". Att det ordnar sig med jobbet, energin kommer tillbaka så jag kan börja njuta av livet och den vackra hösten. Idag är det även den nionde vilket betyder att jag och H har varit tillsammans i ett år och en månad, tretton underbara månader.

 

Nu är det dags att klä på dig jobbkläder, samla ihop alla krafter och jobba 12-20. Puss på er så länge och håll tummarna!