thelifeofkanelius

Vissa dagar känns bara allt så fruktansvärt meningslöst, sådär så det riktigt gör fysiskt ont att leva. Idag är en sådan dag. Somnade vid halv 4 tiden inatt, även när jag somnat kändes det inte som att jag sov, inte ens när man drömmer kan man få slippa alla jobbiga problem. Så vaknar man med världens mensvärk, bestämmer sig för att stänga av alarmet och försöka sova en stund till när Arbetsförmedlingen bestämmer sig för att slå en pling och gnälla lite över att man är lat. Believe me, that's not news. Dom är så bra på att inbringa den där totala känslan av otillräcklighet som man så väl behöver en måndagmorgon. Thanks. 

Sådana här dagar märker man vad man är för typ av person. Antingen sparkar man sig själv i arslet, sätter på en bra låt och tvingar sig själv till bättre humör och gör något åt det. Eller så surar man, sätter på en depplåt, gråter en skvätt och tycker lite synd om sig själv. Övervägde alternativ ett i några sekunder innan jag fastslog att jag är alternativ nummer två, that's just who I am.

Vädret är ju fint i allafall, men har ingen lust att gå ut. Har lust att ta en Ipren, gå och lägga mig i sängen och stirra rakt upp i taket. Eller kanske se på en film.