thelifeofkanelius

Då börjar julafton lida mot sitt slut..
Det har varit en bra dag. Ingen större hets eller hysteri här hemma, vilket jag verkligen njuter av.
En skön jul hemma med familjen. Saknade såklart mormor.

Jag är supernöjd med alla julklappar, både de jag gav och de jag fick! Tack<3
Självklart har jag kollat på Kalle Anka, Karl-Bertils julsaga och Svensson Svensson!

Imorgon bär det iväg till Blekinge och farmor och farfar, det ska bli mysigt att komma dit :)

Här är några bilder från dagen:

Då har man upplevt hur det är att vara publik på Allés julshow. Heeelt under show, dom som inte var där missade verkligen någonting, verkligen över alla förväntningar. Förstår inte hur lärarna kan få ihop allt så bra, men eftersom jag varit med om allt själv borde jag lära mig att inte underskatta dom. Men måste säga att det kändes konstigt utan Fredrik.. Estettiderna med lucia och julshower var det bästa med hela gymnasiet, gemenskapen och glädjen.

Det kändes riktigt konstigt att inte vara med på scenen. Jag, Jossan och Carro satt tillsammans och kunde inte sitta stilla en sekund, eller vara tysta. Vi var bästa publiken någonsin, tror aldrig några har skrikit så mycket på en show. Känns fortfarande i händerna från allt klappande, vi startade och avslutade varenda applåd!

Jag saknar det så jävla mycket. Träffade några avdankade (som Zandra säger) esteter.. Jossan, Carro, Mirre, Zandra, Eve..saknar alla så jävla mycket. Allt kändes precis som det brukade när vi pratade. Jag, Jossan och Mirre var kvar sist av alla och pratade med lärarna och kunde inte sluta skratta. Helt underbart<3 Blir så himla nostalgisk att jag blir ledsen. Vilka tider. Saknar.

Här är en helt underbar bild på Carro och Bejbo från förra årets show. Det var tider det.<3

Då var julklapparna klara för i år.
Häärlig känsla, ska slå in allt imorrn!

Det som fick ta smällen var dock jag själv. Och då menar jag inte bara ett tomt bankkonto.
För det första så tog det mer än dubbelt så lång tid att gå till station som det brukar, krycka och snö är ingen vidare kombination. Halkade och hade mig, fick medlidande blickar av gamlingar och alla andra valde bara att kolla konstigt på mig.

Resultatet är en vad som är hård som sten och krampar som bara den, störd träningsverk i hela kroppen och allmänt ont överallt.

Men nu är det iaf klart! Värt.

När jag vaknade imorse var jag inte direkt pigg på att gå upp. Pallrade mig upp tillslut, satte i linserna och så var det dags att åka. Gick okej tills vi satt i väntrummet och tiden gick vääldigt sakta. Kunde inte låta bli att börja gråta såklart, trodde faktiskt jag skulle kunna hålla mig men nope. Efter en stund pep det till och det blev min tur.. Satte mig i stolen, fick en näsduk och så var det dags. Jag hade tydligen fina ådror iaf, hon hittade en perfekt. Så jävlar vad det stack till, två rör, sen var det klart. Dom var hur snälla och söta som helst, och en annan kvinna som också var där var jättesöt mot mig. Känns bra! 

Sa till mamma i bilen att jag måste se ut lite som en hycklare, jag gråter och svimmer över nålar men har åtta hål i öronen och en piercing. Haha. Men som jag brukar säga, det är inte samma sak. Så det så. Men nu är det iaf gjort, då är det bara att vänta på papprena i brevlådan då. 

Jag har sån himla tur med allt. Ironin känns påtaglig. Först grissprutan, sen pajar knät igen och nu det här. Yay me.
 
Eftersom jag har haft min kula på halsen i över två veckor nu och den inte försvinner så ringde mami och fixade en jourtid åt mig på vårdcentralen idag. Han klämde lite och frågade några knappt hörbara frågor och jag försökte svara så gott jag kunde. Var beredd på att han skulle säga att det är en lymfkörtel och att jag ska gå hem och käka Ipren, vilket han också mumlade fram.. Sen hör jag hur han fortsätter och så hör jag ordet "prover" och "blod" där nånstans i svamlet.. 

Så fort jag och mamma gått ur rummet börjar jag såklart böla, och jag kunde inte säga annat än "jag gör det inte". Vi går ner till provtagningen och jag funderar på att vända och springa mot dörren..vad nu det skulle tjäna till. Så möts vi av en snäll kvinna som kollar försiktigt på mig och mamma förklarar hur det ligger till, att förhållandet mellan mig och nålar och blod inte är det bästa. Hon ger mig en medlidande blick och undrar om jag vill sitta eller ligga, jag väljer sitta. Så plötsligt säger hon att vi inte kan göra det idag för proverna måste skickas och det gör dom imorgon klockan 14. Så nu ska jag alltså tillbaka imorgonbitti, påstås det iaf.

To be continued.. 

Aldrig att jag går dit.

 

Idag fyller min Tessimört år!! Massssssssor med grattis och kärlek till henne!<3

Älskar den här bilden! Älskar mört, minnena och snön<3

Kunde inte sova inatt. Halv tre kollade jag på klockan sista gången. Host.Nys.Slem.Aj.
Dagen tillbringar jag i soffan med filtar, halsduk, varm oboy och Pettson.
Min knöl på halsen är kvar och nu gör den ont också.
Dumma hals.